-Förord-
I början av sjuan, hade precis fyllt 13 om jag minns rätt, fick
jag låna Ebba Gröns Samladesinglar av en gammal
klasskompis från mellanstadiet. Jag som börjat intressera mig
för musik något år tidigare var helt inne på AC/DC, och inget
annat. Efter ett och ett halvt år hade jag alla skivor dom
släppt utom If you want blood you´ve got it för det
var en live skiva med redan tidigare släppta låtar. Men så
fick jag då låna Ebba Gröns Samladesinglar.
Jag blev helt
tagen, att det verkligen fanns sån musik. Jag som tyckte AC/DC
var råa och primitiva i sin musik, men vad var då Ebba Gröns?
Några dagar senare gick jag och köpte skivan och letade
samtidigt upp en annan skiva med dom i min styvpappas skivhylla.
Efter att ha läst lite om Ebba Grön förstod jag att dom var
direkt inspirerade av de brittiska punkbanden Sex Pistols och the
Clash, då letade jag helt enkelt upp skivor med dom i min
styvpappas skivhylla. Never mind the bulloks, Sex
Pistols första skiva, blev snabbt en favorit. Sen efterhand
upptäckte jag fler och fler band och hittade även annan musik i
dess närhet som jag gillade.
Det dröjde dock
några år innan jag upptäckte kvinnorna inom punken, det är ju
inte dom man i första hand stöter på när man kommer i kontakt
med punk. Jag blev inte så tagen som jag blev första gången
jag hörde Ebba Grön, men känslan jag fick var åt samma håll,
speciellt då med the Slits, the Mo-Dettes m.fl. The Raincoats
däremot tog det ett tag för mig att gilla. Deras musik är
svår att ta till sig, den liksom slingrar sig förbi på något
sätt. Det gäller att hela tiden vara vaken så man kan fånga
den, men när man väl gjort det kan man njuta till fullo. Om
banden i sig visste jag knappt någonting, jag hade ju läst lite
om punk rent allmänt så där och lite mer om Sex Pistols, the
Clash och Buzzcocks. Men kvinnorna hamnade hela tiden i skymundan
av någon anledning. Jag såg då detta arbete som en chans att
verkligen ta reda på vilka kvinnorna inom punken var, vad de
gjorde och lite historia om banden.